Ett halvår i Kenya

För sex  månader sedan anlände vi till Afrika, Kenya, Nairobi och till Amboseli Road! Ett halvår har vi bott här och det känns som att detta är "hemma"!
När vi tänker på Nairobi och Kenya- vad tänker vi på då?
Trafik, bilar, matatus överallt, avgaser, köer....
Hjälpsamma människor, glada barn, fattigdom, nationalparker med alla fantastiska djur, damm, underbara blommor, orättvisor, klasskillnader, korruption, jättegoda frukter (mangon framförallt!), avocadträd i trädgården, vakter överallt, dyrt, barnhem, trevligt hus och jättefin trädgård...
Och långsamhet.........det passar mej egentligen inte alls! Men vad göra? Får försöka anpassa oss....och inte bli  irriterad i kassakön när den inte rör sig framåt på flera minuter....
Det är verkligen spännande och intressant att få bo i ett annat land så här länge- tänk att vi fått den chansen!
Ofta tänker jag: vem är JAG som fick växa upp i Sverige? Med mat, boende och skola...och allt annat..... jag har inte gjort ett dugg för att "förtjäna" det.
Och frågorna om hur man ska hjälpa barn och andra här är verkligen inte lätt att besvara. Som Julia Snive skrev i sin blogg häromdagen (hon är en fantastisk eldsjäl som skickar en stor del av sin lön till Afrika varje månad- går ej att jämföra med det lilla vi gör): "Och jag vet, det är sjukt att jag som lilla privatperson gör detta. Istället för Afrikas folk och ledare. Men vad tusan gör man när man ser alla dessa trasiga liv?"
Tomas dagar är ju fyllda med arbetet på Svenska skolan, men eftersom jag jobbar halvtid så hoppas jag  att jag kan få möjlighet att ägna en del av min fritid till att göra bra saker för några kenyanska barn även i fortsättningen.

Vi gillar verkligen vårt hus och vår trädgård!

som alltid är grön

Favoritfrukten

Sköna söndag

En söndag utan utflykt men med lite av varje.

Äntligen tog jag mod till mej och åkte ut och körde bil! Första gången sen vi kom hit. Stor bil, automatväxlad, vänstertrafik, massor med folk gåendes på vägarna, mängder med bilar, inga trafikregler- ni hör ju själva att det nästan är omöjligt att ta sig fram! MEN söndagmorgon kl 8.00 var en bra start- då var det inte så många bilar ute så jag får väl fortsätta träna några söndagmorgnar till så kanske jag lär mej!

Uffe och Tomas gillar att leka med varann

Åt jättegod lunch på en restaurang alldeles i närheten från vårt hus. Wrapes med  ugnsbakad potatis och dryck 110:- för oss båda. 

Kvällsmat intogs i form av flyttgröt hos Martina som flyttat från vårt gästhus till egen lägenhet.

Mont Longonut

Igår var vi, 50-tal elever och personal, iväg och vandrade. Vi gick upp till en vulkan, först en kilometer upp och sen gick vi sju kilometer runt kratern- det var jobbigt och häftigt!

Många av eleverna ska bestiga Mont Kenya om ett par veckor och detta var träning inför det.

Underbar natur

Här har vi börjat vår vandring runt kratern- ni ser topparna till vänster- de ska vi upp på!

Riktigt jobbigt på många ställen

En kenyansk kvinna som tog sig fram i flifloptofflor-hur är det möjligt?

Vi nådde toppen, 2 780 m.ö.h

Vägen ner var inte heller så enkel

Det blev en fem timmars vandring inkl 45 min paus. Var verkligen nöjda efter detta dagsverket.  Och sov gott inatt!

Dag för swahili!

Igår började vi swahilikurs. Vi kommer att träffas varje tisdag och då börjar vi med att äta kenyansk mat som Lizzie har lagat- jättegott!

Kyckling med sötpoatis, chapatis, linsgryta och pumpablad.

Steven vår lärare

Johanna och Monika är redo!

Johannas katt Sawasawa (betyder ok på swahili) vill också vara med

Martina och Anna verkar koncentrerade

Fåglar, växter och vattenfall

Fler bilder från Nationalparken kommer här.

Mont Kenya- det ska många elever och en del personal bestiga på sportlovet.

Skägglav- det betyder väl att det är frisk luft?

en afrikansk variant av klöver

De här grästuvorna ser nästan ut som konstverk tycker jag

Termitbo i en trädtopp

Parken var ett paradis för fågelskådare

Vattenfallet var 300 meter

Är det verkligen sant?

En underbar kväll på parkens camping, med öppen eld och en fantastisk stjärnhimmel och halvmåne som lyste upp.
Det var rätt kallt inatt i tältet och jag hade gärna haft lite mer kläder på mig. Men är man i Afrika ska man väl kunna tälta utan att frysa?
Lite förvånade blev vi allt när vi i morse upptäckte att det var frost och minus 2 grader! Visserligen var vi högt upp, 2 400 m.ö.h, men iallafall. Nästa gång tar jag med vantar och mössa!

FROST!!

Ni som är vana vid snö och is blir väl inte så imponerade men nog ser ni väl frosten på tältet!

När Tomas och Per gick iväg för att skåda fåglar tog jag både min och Tomas sovsäck och kröp ner igen, med en kopp hett vatten.

Helt ok miljö att äta frukost i!

Aberdare National Park

Har tillbringat ett härligt dygn i Aberdare nationalpark. Jag, Tomas och Per, en kollega på skolan

Detta är nog den minsta elefantunge vi sett.

När vi fick se de här djuren blev Per  helt exalterad! "Men det är ju vildhundar,! Ser ni, det är ju vildhundar! Det är jätteovanligt, det har jag aldrig sett! Men är detta verkligen sant?" Plus en massa andra uttryck som inte lämpar sig i skrift! Så nu har VI, efter ett halvår i Kenya, sett det som andra inte ser på flera år!

Ser allt lite grym ut

.

Inköp av TV!

I september var jag med till Mashuru där New Life Mission har en missionsstation med pojkar som varit gatubarn och flickor som blivit omskurna och bortgifta och som här fått chansen till ett nytt liv. Ni kan kolla i bloggen från 20 september om ni vill påminna er om hur det är där.
Jag har fått pengar från en del av er som läser bloggen. En del av de pengar jag har fått in har gått till en TV till pojkarnas nybyggda boende- ni ser hur glada de är! Och för en del av pengarna ska man köpa tyg till syprojektet så att man genom det också kan få inkomster. Så TACK till er som skänkt/skänker pengar! TACK till er som valt att göra det regelbundet genom att vara faddrar till pojkar på JIA Courage i Mlolongo- era pengar för skillnad!

Blommor

I fortsättningen ska jag försöka att bara visa såna växter jag inte visat tidigare- det kan ju bli lite tjatigt även om det är jättevackert! 

En sådan här krukväxt fick Tomas av sin mamma när han flyttade till Smålandsstenar för 30 år sedan. Den har vi kvar- dvs om våra hyresgäster sköter den på rätt sätt! Jag vet inte vad den heter och jag tror inte jag sett den hemma hos någon annan. Här i Kenya ser vi den emellanåt men här är den utomhus och mycket, mycket större.

Inte riktigt som vår julstjärna men jättevacker.

Första gången jag ser så mycket blommor på en palm

AMANI = FRED

I eftermiddag har jag varit på utflykt med Monika och Birgitta. Vi besökte Amani, ett projekt för kvinnor som flytt bla från Rwanda, Kongo och Uganda. För 14 år sedan började det med tre kvinnor, idag finns här jobb för 90 kvinnor.

Man välkomnade oss genom att sjunga för oss

 Frid lämnar jag er, min frid ger jag er. Jag ger inte dig som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte rädda.

I det lilla kapellet avslutar man varje dag med bön

De tillverkar så mycket fina saker, bla de här härliga dockorna

och lapptäcken

Väskor i alla möjliga färger och modeller

Och en klänning som nästan passade Monika

Hittade saker jag får inhandla till nästa jul- julstrumpa i Kenyas färger

Och de här härliga änglarna

Varför inte en julgransmatta i zebramönster!

Avslutade besöket med ett härligt fika i trädgården. Varma scones med lemoncurd. mums!