Det blir många inlägg idag, men jag måste berätta om besöket jag och ett par kollegor gjorde idag på ett barnhem, New life home trust.
De har plats för 55 barn- från nyfödda till 3 år. Ja, de får barn till sig som lämnats på gatan, i diken, utanför porten. De tar hand om dem på ett fantastiskt sätt och sedan adopteras många av dem av familjer i Kenya och andra länder. De tar emot volontärer både för några enstaka dagar eller en längre tid. Vi fick hjälpa till idag när vi var där och jag satt och höll en liten 4-månaders pojke. Och så grät jag............Stackars oskyldiga barn, att bli övergivna.....Och stackars föräldrar som inte ser någon annan utväg. Men en personal sa till mej: ja, gråt- låt det komma fram, men tänk också på att dessa barn är välsignade! Ja, så är det väl att mitt i allt elände har de hamnat på ett ställe där det finns så många som bryr sig om dem. När jag berättade för Joyce att jag hade varit där, så berättade hon om en liten baby det stått om i tidningen. Hon hade lämnats ute och en hund hade börjat äta på hennes ansikte- ja, man vill ju inte tro att det är sant! Men hon hade klarat sig och läkare hade gjort ett fantastiskt jobb! Ja, vi kommer säkert att träffa på många övegivna barn, måtte vi kunna hjälpa åtminstone några!
De har plats för 55 barn- från nyfödda till 3 år. Ja, de får barn till sig som lämnats på gatan, i diken, utanför porten. De tar hand om dem på ett fantastiskt sätt och sedan adopteras många av dem av familjer i Kenya och andra länder. De tar emot volontärer både för några enstaka dagar eller en längre tid. Vi fick hjälpa till idag när vi var där och jag satt och höll en liten 4-månaders pojke. Och så grät jag............Stackars oskyldiga barn, att bli övergivna.....Och stackars föräldrar som inte ser någon annan utväg. Men en personal sa till mej: ja, gråt- låt det komma fram, men tänk också på att dessa barn är välsignade! Ja, så är det väl att mitt i allt elände har de hamnat på ett ställe där det finns så många som bryr sig om dem. När jag berättade för Joyce att jag hade varit där, så berättade hon om en liten baby det stått om i tidningen. Hon hade lämnats ute och en hund hade börjat äta på hennes ansikte- ja, man vill ju inte tro att det är sant! Men hon hade klarat sig och läkare hade gjort ett fantastiskt jobb! Ja, vi kommer säkert att träffa på många övegivna barn, måtte vi kunna hjälpa åtminstone några!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar