söndag 23 september 2012

JIA Courage

Ett dygn på JIA Courage sätter sina spår! Oj, vad intryck jag fått det senaste dygnet! Och tankar och funderingar- huvet är fullt!
Pojkarna är för härliga! Och de tycker verkligen om när någon kommer och hälsar på! Ulrika och jag tog matatus (minibuss med full last och jättehög musik) till hemmet. Sen var vi tillsammans med dem. Pratade, lekte, åt, bakade, var med på några lektioner i skolan, gick till kyrkan. De tog med oss ut på en promenad och visade oss var de bodde innan de kom till hemmet- de var alltså gatubarn och många av dem missbrukare.
De bor jätteenkelt, men de har mat varje dag och de får gå i skolan. Ni ser "korridoren" som är deras enda "rum" utöver sovrummen (där de bor sex i varje rum- inga lakan i sängarna, inga leksaker, inga böcker dvs m mycket torftigt)- här finns smala bänkar utefter väggarna. Här äter de, sitter och spelar kort, pratar. På kvällen kom den lilla,lilla TVn fram med en knastrig bild.
Men inte hörde vi någon klaga de här dagarna! Vi såg däremot många glada miner!! De blir väckta vid 5-tiden varje morgon- skolan börjar kl 7.00.
 I morse väcktes de vid 7.00! Då gick de upp och städade sina rum, borstade sina skor och vid 9.30 travade vi iväg till kyrkan- en snabb promenad på 30 minuter. Gudstjänsten varade i 2,5 timmar! Ulrika och jag tyckte den var på tok för lång men de satt snällt och lyssnade!
Nu är det på sin plats att tala om vad som behövs just nu på detta hemmet! Fem pojkar behöver faddrar- då ger man 200:-/mån och det räcker till skolavgift + mat.
Alla 20 pojkarna behöver skor (ska vara en särskild sort till skolan)- de kostar 125:-/styck. Jag förmedlar gärna ev bidrag direkt till George!
Någon kanske undrar var Tomas håller hus när jag åker på mina utflykter? Han jobbar! Och jobbar! Men så småningom hoppas jag han kommer att ha tid att följa med mej!







George jobbar på hemmet hur många timmar som helst! Har fru och två barn

Christine, en härlig kvinna som är "mamma" till de tjugo pojkarna! Har åtta egna barn.


Bryan har varit på hemmet i en vecka. Polisen ringde till George och sa att de hittat honom helt utmattad på gatan- de tror
att han hade gått flera mil på ett par dagar. Ingen har anmält honom försvunnen, men nästa vecka ska George ta med honom i bil och försöka åka hemåt och hoppas då att han känner igen sig- han längtar efter mamma! 

Killarna älskar att titta på fotboll även om TVn är i minsta laget!

Jag lär mej att göra chapatis!



Gick förbi de här skräddarna, jag köpte en tunika för 35 kronor.

Bredvid denna skräphög ligger ett litet skjul, här bodde en av grabbarna för några år sen
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar