Aldrig hade jag kunnat tro att Lennart, vår härliga katt snart 13 år, skulle nämnas i en andakt. Men så var det igår har jag fått höra!! "Hemma" i Smålandsstenar, på Tre Björkar!
Ungefär såhär berättade Sara:
“I
veckan har vi fått ett tillskott i vår familj. Lennart Halldin har flyttat in.
För er som inte känner honom så är det Tomas och Marie Halldins katt som ska bo
hos oss några månader när Albin är ute och reser.
Lennart är en mycket speciell
katt och jag kom och tänka på honom när jag funderade över gemenskap. Det är
som pappa sa att det kan inte vara Lennarts dröm att på äldre dar få flytta in
till en familj med tre treåringar. Men Lennart är som sagt var speciell. Han
söker upp gemenskap. Lägger sig mitt i barnens lek. Och då kan det ju hända att
han får en lite för hård kram, att svansen blir trampad på osv. Då går han
undan en stund men kommer sedan tillbaka och lägger sig mitt i alltihop igen.
Han är som en enda stor förlåtande gemenskap som går runt därhemma. Och då
tänker jag att det är en rätt fin bild. För visst är det så att vi människor i
kontakt med varandra under livets gång gör misstag och ibland gör varandra illa
på olika sätt. Tänk att då ha en omgivning som ändå pockar på med en förlåtande
gemenskap. En förhoppning är att vi alla finns med och bildar sådana
omgivningar runt varandra. “
Pappa och Lennart |
Var på Tre björkar och hörde berättelsen och fick nu läsa den igen. Härlig katt!! Något att ta efter, tills omgivningen tröttnar kanske
SvaraRaderaKram Gun-Britt