Uppehåll i bloggen en hel vecka, det har inte hänt särskilt ofta! Jag tycker inte det funnits så mycket att skriva om! Men nu tänkte jag att det får bli några rader iallafall även om dagarna bara "rullar på" och det inte händer något särskilt.
Jag kan väl ge er en väderrapport först! Skulle tro att det är ganska likt ert väder just nu. Lite kallt ibland men för det mesta helt lagom! Morgnarna är lite kyliga men fram på dagen tycker jag det är för varmt i solen. Regnperioden kom av sig - det regnar ngn gång ibland och då inte måttligt utan fullkomligt vräker ner! Men jag kan nog räkna de dagarna på en hands fingrar- det mesta regnet kommer kvällar och nätter.
Vi har börjat tänka på vår flytt. Det här huset har bebotts av svenska familjer i ca tio år och de har lämnat en hel del saker kvar.......såsom sovsäckar (tio st...) cyklop, simfötter, kokböcker, julsaker, gardiner mm mm. Nu har skolan sagt upp detta huset så det ska tömmas! Så jag ägnar mej nu åt att gå igenom lådor och skåp.
Och vad händer med hundarna? Jo, Zanna, engelsklärare på skolan vill ha dom! Ja, hon vill ha Uffe, "But I can do you a favour and take Laura also" (jag kan göra dej en tjänst och ta Laura också). Tack! Då får dom det bra! Zanna har Uffes bror Milou så vi får hoppas att det finns någon broderkärlek emellan dom så det inte blir bråk...
Och vad händer med Pelle och Rania? Ja, det hör till en av de tråkigare sakerna med att vi flyttar härifrån......De får också söka sig annat boende men vi vet inte var det blir- en sak vet vi dock- att vi kommer inte att bo på samma gård längre och det kommer jag att sakna- det har varit SÅ mysigt att ha haft grannar att umgås med! Ja, så kan man ju ha det i Sverige också, men VI har aldrig haft en sådan kontakt med några grannar förut och nu kommer jag på hur värdefullt det varit detta året!
Kontrakt på nya lägenheten är inte klart fast vi har verkligen försökt flera gånger. Första gången vi träffade hyresvärden Ruth så skulle vi ses på ett café nere i centrum. För det första åker man ner dit bara om man verkligen måste, för det är alltid ett gytter av bilar. Vi tog bussen- märkte att vi skulle bli fem minuter sena så jag smsade det till henne. Sen satt vi 1 timme och en kvart och väntade på henne!! Träffen varade i tio minuter och dagen efter fick vi veta att jo, vi får lägenheten! Efter det har vi två gånger bestämt att träffas för att skriva kontrakt - ena gången ringde hon återbud samma tid som vi skulle ses. I måndags skulle hon ringa på förmiddagen och tala om var vi skulle ses på kvällen- men det kom aldrig något samtal.
Nu skulle man väl kunna tro att det är något lurt med detta.....men vi tror faktiskt inte det! Det känns bara som "typiskt kenyanskt"! Vi har varit borta i lägenheten och mätt och funderar hur vi ska möblera den....jag tror det blir riktigt bra! Det som är trist är att man måste själv köpa kyl-frys, spis och tvättmaskin- inget sådant ingår när man hyr lägenheter här. Förresten hörde jag en svensk som sa att "varför köpa tvättmaskin? Det blir billigare att anställa en personal som handtvättar".
Hur är det med Love school center? Jo, efter tre veckors lov är de igång igen! Vi (jag, Ulrika, Rania och Malin -som för övrigt är gift med Richard Myrberg- Sveriges Radios utrikeskorrespondent i Afrika- ni hör honom rapportera på radio alltsom ofta) träffade Veronika häromkvällen för att diskutera hur vi på bästa sätt kan stötta skolan. Vi vill inte bara "pytsa ut" pengar utan hade en diskussion om skolan, elever, föräldrar kan komma på något sätt att få in pengar på. Vi kom fram till att eleverna ska prova att göra armband och så ska vi alla försöka hjälpas åt att sälja dem - så jag hoppas ha med mej några hem i sommar.
Under de tio år som Veronika haft skolan (den började väldigt småskaligt men nu går här 400 barn- "jag kan inte neka någon att komma") så har hon flyttat sju gånger! Och nu är det en ny ägare till marken så hon vet inte om hon får ha kvar skolan där den är nu eller om hon måste flytta- hennes dröm är förstås att kunna köpa mark och därmed känna mycket mer trygghet.
Men det hon nu önskar hjälp till först och främst är som jag nog nämnt tidigare hyran (1 500 kr/mån) och till lärarlöner- de får av henne ca 400 kr/månaden så varje extra krona uppskattas väldigt mycket! Så det är det som jag använt en del av ERA pengar till. Och så lagar de mat till 30-tal barn varje dag- hon väljer då ut de mest behövande ex de som äter mediciner och måste få i sig lite mat också. Hon fortsätter att köpa bananer till barnen en gång i veckan (tack Lelle!) och då berättar hon inte innan vilken dag det blir bananer......för då skulle vissa barn bara komma den dagen.....Och så har vi bestämt att göra en utflykt 31 maj- då blir det ett 40-tal barn som vi tar med oss och det ser jag fram emot!
Och den utflykten får Yvonne och Matilda vara med på! Syster och systerdotter som kommer hit om en vecka- så kul! Matilda, som fick en resa till Kenya som 40-årspresent! Va kul det ska bli att ha er här!
Tänkte avsluta med en "rapport" om trafiken! Verkar inte som det nånsin kan förbättras.....jag förstår iallafall inte hur- för då måste de (vi) som har råd med bil bestämma sig för att promenera istället! Eller åka buss!
Igår var det disco på skolan och en mamma skrev såhär på Facebook:
Disco o 0-3:an, glada och fina tjejer och sen tar det oss 2 h hem! Vilken mardrömsfärd! Stopp i båda riktningarna på James Gichuru, vänder i backen med panikskrikande Ines i famnen. Överväger att vänta på Svenska skolan, men kör i snigelfart en stor omväg för att komma mot vår sida av stan. Försöker krångla ner Ines i baksätet, men hon vaknar i panik igen.(Hon som aldrig skriker) Greta försöker hålla Ines. Funkar ej, så jag fortsätter köra med Ines i famnen. Efter en timme somnar alla tre flickor. Plötsligt lättar trafiken och jag kör normalt, fortfarande dock med Ines i famn. Stannar, mosar ner Ines i hennes stol, kör vidare och närmar mig Nairobis sk motorväg, får ångest att Ines inte är fastspänd, stannar igen, knäpper fast bältet-kör hem!! Lyfter in tjejerna å, pust, så skönt att vara hemma!! Frågan om 1.5 h disco är värt nära 3 h bilkörning?
Greta och Astrid tycker nog det : ) Trafiken I Nairobi kommer jag inte att sakna!!
Jag kan väl ge er en väderrapport först! Skulle tro att det är ganska likt ert väder just nu. Lite kallt ibland men för det mesta helt lagom! Morgnarna är lite kyliga men fram på dagen tycker jag det är för varmt i solen. Regnperioden kom av sig - det regnar ngn gång ibland och då inte måttligt utan fullkomligt vräker ner! Men jag kan nog räkna de dagarna på en hands fingrar- det mesta regnet kommer kvällar och nätter.
Vi har börjat tänka på vår flytt. Det här huset har bebotts av svenska familjer i ca tio år och de har lämnat en hel del saker kvar.......såsom sovsäckar (tio st...) cyklop, simfötter, kokböcker, julsaker, gardiner mm mm. Nu har skolan sagt upp detta huset så det ska tömmas! Så jag ägnar mej nu åt att gå igenom lådor och skåp.
Och vad händer med hundarna? Jo, Zanna, engelsklärare på skolan vill ha dom! Ja, hon vill ha Uffe, "But I can do you a favour and take Laura also" (jag kan göra dej en tjänst och ta Laura också). Tack! Då får dom det bra! Zanna har Uffes bror Milou så vi får hoppas att det finns någon broderkärlek emellan dom så det inte blir bråk...
Och vad händer med Pelle och Rania? Ja, det hör till en av de tråkigare sakerna med att vi flyttar härifrån......De får också söka sig annat boende men vi vet inte var det blir- en sak vet vi dock- att vi kommer inte att bo på samma gård längre och det kommer jag att sakna- det har varit SÅ mysigt att ha haft grannar att umgås med! Ja, så kan man ju ha det i Sverige också, men VI har aldrig haft en sådan kontakt med några grannar förut och nu kommer jag på hur värdefullt det varit detta året!
Kontrakt på nya lägenheten är inte klart fast vi har verkligen försökt flera gånger. Första gången vi träffade hyresvärden Ruth så skulle vi ses på ett café nere i centrum. För det första åker man ner dit bara om man verkligen måste, för det är alltid ett gytter av bilar. Vi tog bussen- märkte att vi skulle bli fem minuter sena så jag smsade det till henne. Sen satt vi 1 timme och en kvart och väntade på henne!! Träffen varade i tio minuter och dagen efter fick vi veta att jo, vi får lägenheten! Efter det har vi två gånger bestämt att träffas för att skriva kontrakt - ena gången ringde hon återbud samma tid som vi skulle ses. I måndags skulle hon ringa på förmiddagen och tala om var vi skulle ses på kvällen- men det kom aldrig något samtal.
Nu skulle man väl kunna tro att det är något lurt med detta.....men vi tror faktiskt inte det! Det känns bara som "typiskt kenyanskt"! Vi har varit borta i lägenheten och mätt och funderar hur vi ska möblera den....jag tror det blir riktigt bra! Det som är trist är att man måste själv köpa kyl-frys, spis och tvättmaskin- inget sådant ingår när man hyr lägenheter här. Förresten hörde jag en svensk som sa att "varför köpa tvättmaskin? Det blir billigare att anställa en personal som handtvättar".
Hur är det med Love school center? Jo, efter tre veckors lov är de igång igen! Vi (jag, Ulrika, Rania och Malin -som för övrigt är gift med Richard Myrberg- Sveriges Radios utrikeskorrespondent i Afrika- ni hör honom rapportera på radio alltsom ofta) träffade Veronika häromkvällen för att diskutera hur vi på bästa sätt kan stötta skolan. Vi vill inte bara "pytsa ut" pengar utan hade en diskussion om skolan, elever, föräldrar kan komma på något sätt att få in pengar på. Vi kom fram till att eleverna ska prova att göra armband och så ska vi alla försöka hjälpas åt att sälja dem - så jag hoppas ha med mej några hem i sommar.
Under de tio år som Veronika haft skolan (den började väldigt småskaligt men nu går här 400 barn- "jag kan inte neka någon att komma") så har hon flyttat sju gånger! Och nu är det en ny ägare till marken så hon vet inte om hon får ha kvar skolan där den är nu eller om hon måste flytta- hennes dröm är förstås att kunna köpa mark och därmed känna mycket mer trygghet.
Men det hon nu önskar hjälp till först och främst är som jag nog nämnt tidigare hyran (1 500 kr/mån) och till lärarlöner- de får av henne ca 400 kr/månaden så varje extra krona uppskattas väldigt mycket! Så det är det som jag använt en del av ERA pengar till. Och så lagar de mat till 30-tal barn varje dag- hon väljer då ut de mest behövande ex de som äter mediciner och måste få i sig lite mat också. Hon fortsätter att köpa bananer till barnen en gång i veckan (tack Lelle!) och då berättar hon inte innan vilken dag det blir bananer......för då skulle vissa barn bara komma den dagen.....Och så har vi bestämt att göra en utflykt 31 maj- då blir det ett 40-tal barn som vi tar med oss och det ser jag fram emot!
Och den utflykten får Yvonne och Matilda vara med på! Syster och systerdotter som kommer hit om en vecka- så kul! Matilda, som fick en resa till Kenya som 40-årspresent! Va kul det ska bli att ha er här!
Tänkte avsluta med en "rapport" om trafiken! Verkar inte som det nånsin kan förbättras.....jag förstår iallafall inte hur- för då måste de (vi) som har råd med bil bestämma sig för att promenera istället! Eller åka buss!
Igår var det disco på skolan och en mamma skrev såhär på Facebook:
Disco o 0-3:an, glada och fina tjejer och sen tar det oss 2 h hem! Vilken mardrömsfärd! Stopp i båda riktningarna på James Gichuru, vänder i backen med panikskrikande Ines i famnen. Överväger att vänta på Svenska skolan, men kör i snigelfart en stor omväg för att komma mot vår sida av stan. Försöker krångla ner Ines i baksätet, men hon vaknar i panik igen.(Hon som aldrig skriker) Greta försöker hålla Ines. Funkar ej, så jag fortsätter köra med Ines i famnen. Efter en timme somnar alla tre flickor. Plötsligt lättar trafiken och jag kör normalt, fortfarande dock med Ines i famn. Stannar, mosar ner Ines i hennes stol, kör vidare och närmar mig Nairobis sk motorväg, får ångest att Ines inte är fastspänd, stannar igen, knäpper fast bältet-kör hem!! Lyfter in tjejerna å, pust, så skönt att vara hemma!! Frågan om 1.5 h disco är värt nära 3 h bilkörning?
Greta och Astrid tycker nog det : ) Trafiken I Nairobi kommer jag inte att sakna!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar