0,08 procents chans

Vet ni: det är 0,08 % chans att man föds i Sverige!

Med tanke på det vill jag att ni läser detta från en blogg jag följer- Linnea är uppvuxen i Smålandsstenar- jobbar nu som ungdomsledare i Habo: linneabrittajosefina.blogg.se

Sitter på en flygplats med mitt pass i min hand
Den lilla röda boken med tjocka pärmar och ett kort jag vill ta om
Siffror och stämplar som vittnar om vart jag rest, vad jag sett och vart jag bytt plan
Jag ska flyga hem, hem till mitt land Sverige
Ser flygplan taxa in och taxa ut, folk som tankar, kör väskor och gör säkerhetskontroller med block
Kvinnor med kjolar, kavajer och lätt packning, unga backpackers med ryggsäckar och filtar på stengolvet och så jag med handbagage, hörlurar, kamera och ett pass
Jag, precis som alla andra här har rätt att resa
Passet gör det möjligt, mitt fula kort ger licensen - jag kan resa obehindrat i ett enat Europa
Ett enat Europa - för dem som fötts i rätt land

Jag flyger hem, på dagen då Sverige firar att som nation haft fred i 200 år.
Jag landar på en mark som inte erövrats och sårats av krig på 200 år.
Jag landar på den mark som varit i fred längst tid i hela världen.
Jag landar på en mark där barn fått vara barn, där rent vatten finns att dricka, där kvinnor inte blivit tvingade från sina män eller där barn lär sig att hantera vapen för öppen strid.
En mark stämplad med demokrati, fri skolgång och rätten att yttra sig. En mark öppen för kritiskt tänkande, homosexuella par och kyrkor.
Där stridsvagnar inte kör, dit bomberna inte når. Där skyddsnätet är utbrett. Där det serveras korv med bröd på torgen. Där det finns hunddagis och bagerier.

Jag kliver ner från den rangliga trappan, står på mark som människor offrar sina liv för att nå
Som människor betalar hundratusentals kronor för att få vandra på
Och jag kliver av - bara så.
Låter Conversen trampa den kända marken utan att någon frågar efter pass. Utan att jag behöver förklara vem jag är eller varför jag är här
Jag kliver bara av, klampar in i mitt Sverige, utan tull och utan polis eller blickar som forskar mitt ursprung
Jag kliver bara av och så kommer det alltid vara, för att jag föddes här
Jag har rätt till marken som jag står på
Marken som andra skulle dö för att nå

Jag står på den mark som vi själva håller i hårt
Som Sverigedemokraterna vill stämpla som bara vårt
Marken som vi vill bygga stängsel kring, ringa in och sedan sätta vakter på dess gräns
Marken som vi vill vandra själva
Vi som aldrig upplevt krig

Som inte vet vad det handlar om att fly
Som inte vet hur det är att lämna allt man har
Vi, som aldrig upplevt ett krig
Vi vill hålla vår mark för oss själva
Vill ha vårt land ifred och i fortsatt fred.

Jag vill springa genom passkontrollen
Skrika och väcka uppmärksamhet
Strunta i att skicka min väska genom säkerhetskontrollen
Hoppa över grinden
Öppna en dörr med ett larm

- Allt för att bli ifrågasatt, bli kontrollerad
För att få uppleva och förstå den misstänksamhet och de hot andra lever under.
För att förstå hur det är att få sina papper och pass noggrant kontrollerade.
Sin väska genomsökt flera gånger och att bli utfrågad och ifrågasatt av polis.
För att få irriterade eller ilskna blickar.
För att förstå hur det kan vara att komma till Sverige, papperslös.
- För att nå marken men ändå inte äga den

Det vill jag så intensivt förstå
Så att jag kan ana en liten del av hur det är att leva på en mark i krig och att fly därifrån
Så att jag kan ana en liten del av hur det känns att skickas tillbaka igen efter att ha spenderat några månader på marken av fred.
Så att jag kan öppna mitt hjärta och släppa greppet om min mark
Så att fler får vandra, leva och bli lyckliga här på marken som egentligen aldrig kommer vara min - eller din. Bara vår som vi tillsammans får.

Som vi tillsammans får vandra sida vid sida på och som vi tillsammans får fira vår fred på, för den är både din och min och den ska vi dela.