I fredagskväll var det releaseparty på Monikos, den svenskägda restaurangen. Det var Marie- en svensk adoptivmamma, som spelat in en skiva ihop med några kenyanska killar.
Citerar här en av sångerna jag tyckte särskilt mycket om:
"Du lilla med små mörka armar som sträcker sig mot mej.
Du söker min närhet och jag vill ge min kärlek till dej
Jag längtar att få se dej, att få ha dej i mina armar
Kom till oss du lilla med små mörka armar
Att få höra dej skratta, att få trösta när du fäller tårar
Vi har längtat så många höstar, så många vårar
Jag vet så lite om din bakgrund
Det är ett stort äventyr för oss
Du är den vackraste av pojkar som Kenya nånsin kunde gett oss"
 |
| Finns många svenskar i Nairobi |
 |
| Åt mycket god mat- min förrätt bestod av rödbetor med getost och hallonsylt. |
Jag fick "låna" lilla Maisha (liv på swahili) av en jobbarkompis
Citerar här en av sångerna jag tyckte särskilt mycket om:
"Du lilla med små mörka armar som sträcker sig mot mej.
Du söker min närhet och jag vill ge min kärlek till dej
Jag längtar att få se dej, att få ha dej i mina armar
Kom till oss du lilla med små mörka armar
Att få höra dej skratta, att få trösta när du fäller tårar
Vi har längtat så många höstar, så många vårar
Jag vet så lite om din bakgrund
Det är ett stort äventyr för oss
Du är den vackraste av pojkar som Kenya nånsin kunde gett oss"
 |
| Så såg Benjamin ut för några år sen |
 |
| Och nu är han en stor grabb- han till vänster Lillasyster får vi inte lägga ut kort på så länge adoptionen inte är klar |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar