Fem minuters promenad från vårt hem finns en "babycare" och där gick jag in häromdagen och frågade om jag fick hälsa på- jo, det var ok! Och igår gick jag dit för att leka och sjunga lite med barnen. Det lär bli fler besök dit.......eller inte?
Det är en kvinna som startat denna verksamhet- skulle kunna kalla henne dagmamma. Hon hyr ett litet rum på ca 16-20 kvm. Utanför finns en smal plats (av betong) där de kan gå runt lite. Finns inga leksaker varken ute eller inne.
Jag mötte 30 små barn, mellan 8 månader och 4 år. De flesta smutsiga, snoriga, med trasiga kläder, många blöta av kiss för att de inte har blöjor.
EN kvinna som verkar ha huvudansvaret för dessa barn som är där mellan 7.30- 17.30. Första gången var det ytterligare två personer där, igår var de två sammanlagt.
Jag började plocka lite stenar (såg inget annat man kunde göra något med) och vi räknade dem och gjorde en gubbe med ögon, näsa, mun. Jag sjöng med dem- huvud, axlar, knä och tå. Och Baby Jesus - I love you- den verkar de flesta barn här kunna.
Och så gjorde vi lite gymnastik, försökte leka Hundens ben (inte så lätt). Sen fick de mat. Och sen skulle de sova. Tre (!) madrasser las på golvet och sen la man åtta barn på varje madrass! Kan ni tänka er hur man måste ligga då? Fanns inte en chans att sträcka ut sig lite eller välja sovställning själv utan man låg bredvid varann med kroppen åt samma håll.
DÅ tänkte jag på förskolan hemma i Sm stenar:
Där varje barn har en egen madrass, där man har leksaker i överflöd, där man får gå ut och leka på en fin lekplats osv. Men jag kan också tänka på en förskola här i Kenya, bara några kilometer ifrån denna och se vilken oerhörd skillnad det är här på plats!
Och det är nu frågan kommer: kan jag gå dit igen och göra något vettigt eller kommer jag bara bli frustrerad och ledsen? För FY vad det är ORÄTTVIST!!!
Den här kvinnan har startat detta på egen hand utan hjälp från myndigheter. Å, vad man önskar att hon kunde få bidrag, hjälp och stöttning från någon! Och att det fanns någon slags kontroll! Men det verkar som politikerna här inte alls bryr sig om "våra minsta" fast det är dom som är Kenyas framtid. Man undrar hur länge det ska få vara såhär?
Frågor får man ju också när man hör detta:
förra veckan blev sju killar skjutna av polis när de höll på att göra inbrott i en butik. När de var döda tog polisen deras mobiltelefoner, letade rätt på kompisars nummer och skickade sms att de skulle träffas på en särskild plats. Och när de kom dit så sköt polisen dem också!
Ja, så kan det gå till! Och då ska ni veta att polisen gjorde inget fel! Ja, kanske enligt lagen men inte i praktiken....."Nu har vi 14 färre tjuvar - det är väl bra!"säger de kenyaner jag pratat med
Det här blev inget vidare roligt inlägg men såhär är verkligheten!
Men NU åker vi iväg på ett dygns camping! Och då brukar vi ju vara med om bra saker så nästa inlägg blir säkert trevligt!
HA EN BRA HELG!
Det är en kvinna som startat denna verksamhet- skulle kunna kalla henne dagmamma. Hon hyr ett litet rum på ca 16-20 kvm. Utanför finns en smal plats (av betong) där de kan gå runt lite. Finns inga leksaker varken ute eller inne.
Jag mötte 30 små barn, mellan 8 månader och 4 år. De flesta smutsiga, snoriga, med trasiga kläder, många blöta av kiss för att de inte har blöjor.
EN kvinna som verkar ha huvudansvaret för dessa barn som är där mellan 7.30- 17.30. Första gången var det ytterligare två personer där, igår var de två sammanlagt.
Jag började plocka lite stenar (såg inget annat man kunde göra något med) och vi räknade dem och gjorde en gubbe med ögon, näsa, mun. Jag sjöng med dem- huvud, axlar, knä och tå. Och Baby Jesus - I love you- den verkar de flesta barn här kunna.
Och så gjorde vi lite gymnastik, försökte leka Hundens ben (inte så lätt). Sen fick de mat. Och sen skulle de sova. Tre (!) madrasser las på golvet och sen la man åtta barn på varje madrass! Kan ni tänka er hur man måste ligga då? Fanns inte en chans att sträcka ut sig lite eller välja sovställning själv utan man låg bredvid varann med kroppen åt samma håll.
DÅ tänkte jag på förskolan hemma i Sm stenar:
Där varje barn har en egen madrass, där man har leksaker i överflöd, där man får gå ut och leka på en fin lekplats osv. Men jag kan också tänka på en förskola här i Kenya, bara några kilometer ifrån denna och se vilken oerhörd skillnad det är här på plats!
Och det är nu frågan kommer: kan jag gå dit igen och göra något vettigt eller kommer jag bara bli frustrerad och ledsen? För FY vad det är ORÄTTVIST!!!
Den här kvinnan har startat detta på egen hand utan hjälp från myndigheter. Å, vad man önskar att hon kunde få bidrag, hjälp och stöttning från någon! Och att det fanns någon slags kontroll! Men det verkar som politikerna här inte alls bryr sig om "våra minsta" fast det är dom som är Kenyas framtid. Man undrar hur länge det ska få vara såhär?
Frågor får man ju också när man hör detta:
förra veckan blev sju killar skjutna av polis när de höll på att göra inbrott i en butik. När de var döda tog polisen deras mobiltelefoner, letade rätt på kompisars nummer och skickade sms att de skulle träffas på en särskild plats. Och när de kom dit så sköt polisen dem också!
Ja, så kan det gå till! Och då ska ni veta att polisen gjorde inget fel! Ja, kanske enligt lagen men inte i praktiken....."Nu har vi 14 färre tjuvar - det är väl bra!"säger de kenyaner jag pratat med
Det här blev inget vidare roligt inlägg men såhär är verkligheten!
Men NU åker vi iväg på ett dygns camping! Och då brukar vi ju vara med om bra saker så nästa inlägg blir säkert trevligt!
HA EN BRA HELG!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar